Min kropp tål inte kolhydrater. Men varför är det bara det jag vill trycka i mig till frukost, lunch och middag? Beroendet är så starkt, det styr mitt liv och mitt välmående. Att som sockerberoende/kolhydratsberoende ”unna sig” en påse godis är att göra det svårt för sig själv. Det är som om en nykter alkoholist unnar sig en sup. Det är helt enkelt nolltolerans som gäller för mig. Jag kan inte unna mig godsaker till höger och vänster, för då är jag fast. Jag måste ta tag i det här nu och jag måste lära mig att stå emot när folk trugar om att en liten kaka eller en pizzabit inte är någon fara. För mig blir det ett rent helvete!
Nä nu ska den här beroendepersonen försöka att ta tag i det här en gång för alla. Och övertala inte mig att jag ska "unna" mig för då går det åt helvete.
Nä nu ska den här beroendepersonen försöka att ta tag i det här en gång för alla. Och övertala inte mig att jag ska "unna" mig för då går det åt helvete.
Kommentera